Är det långt till Muodoslompolo?
- Vänta nu, det är 11 mil, alltså 110 km. Förra året åkte jag ofta dit, men i år blir det inte så ofta, eftersom jag spelar innebandy. Det finns mycket att göra här i Pajala. Jag är med i innebandylaget. Vi spelar i division II. Nästa lördag ska vi åka till Kiruna och spela match. Få se hur det går.
- Vilket är ditt modersmål?
- Från det jag var liten har jag alltid talat finska med farmor och mormor. Min mamma och pappa pratar meänkieli sinsemellan, men inte med barnen. Jag har ju en bror. Vi talar aldrig finska med varann utan bara svenska. När jag gick skola i Muodoslompolo läste jag bara finska ett halvår för jag tyckte inte så mycket om det då. Sedan i höstas har jag börjat läsa finska här i Pajala. Nu vill jag lära mig ”riktig” finska.
- Skriver du finska eller meänkieli?
- Jag har inte skrivit så mycket, men jag tror att det är meänkieli. Ibland blir det något ord på finska. Muodoslompolo ligger nära Muonio och där talar man finska med dem.
- Vilket är din pappas modersmål?
- Nå, det är meänkieli. Min farmor är från finska Kätkäsuando. Hon hette Göta Alatalo, men sedan gifte hon sig med Eero Uusitalo och flyttade till Muodoslompolo. De fick sex barn. Den yngste är min pappa.

Var ligger Muodoslompolo? Sök på kartan.
Var ligger Kätkäsuvanto? Sök på kartan.
Vad hette Fridas farmor som ogift?
Vad hette Fridas mormor som ogift?
Vilken idrott sysslar Frida med?
Vilket språk talar Frida med sin bror?
Vad arbetade Frida med förra sommaren?
Vad tycker hon om det jobbet?

- Nå, din mammas släkt?
- Min mormor är Hanna Alaniemi. Hon kommer från Muonio och gifte sig med Uno Tjäder. Morfar Uno är död, men mormor bor fortfarande i Muodoslompolo.
- I vilken klass går du nu?
- Jag går samhällsvetenskapligt program. Jag vet inte vad det heter på finska. Jag går sista året.
- Vilka andra fritidsintressen har du förutom innebandy?
- Jag tycker mycket om skridskoåkning.
- Har du jobbat någonting?
- I somras arbetade jag tre veckor på ålderdomshemmet. Jag talade meänkieli där med gamlingarna. Vi sjöng ”Kotkas ros”, ” Minns du Emma?” och andra gamla sånger som gamlingarna tycker om. Sedan pratade vi om hur det var förr i tiden, när de var unga.
- Hur fick du det här jobbet?
- Först sökte jag arbete i kommunen inom barnomsorgen, men jag fick inte det jobbet. Så jag tog jobbet med gamlingarna och det var jättekul!

- Kan du i framtiden ha nytta av att kunna meänkieli?
- Det är ju alltid bra att kunna språk, när man söker arbete.

- Vilket språk talar ni hemma?
- Mamma och pappa talar meänkieli och det gör också farmor. Ibland talar jag också meänkieli med dem, men mest svenska. Två år har jag läst finska i skolan. Mamma är född Niemi.
- Vad gör du på fritiden?
- Jag har spelat basket. Jag har varit med i basketlaget, men nu tränar jag bara.
- Har du haft nytta av finska språket?
- Javisst, jag har arbetat ett par somrar inom hemtjänsten. Då pratade jag finska med gamlingarna. En del gamlingar talar dålig svenska.

Svara på frågorna med hjälp av texten!

Hur många är barnen i Camillas familj?
Hur länge tar resan från Kainulasjärvi till Pajala?
Var gick Camilla först i skolan?
Var gick hon därefter?
Vilket är Camillas främsta språk?
Vilken idrott sysslar Camilla med?
I vilket arbete har Camilla fått använda finska?

- Vilket språk pratar ni med kompisarna?
- Svenska, En del kan finska, men alla pratar svenska.
- Vilka andra intressen har du?
- På vintern åker jag skidor. I skolan åker jag skridskor, men hemma har vi inte någon skridskobana.
- Kommer du att ha nytta av meänkieli i arbetslivet?
- Det vet jag inte, det får man se. Det beror på var man söker jobb.

Svara på frågorna!

1. Vad betyder ”soutukorva”?
2. Var ligger Kihlangi? Sök på kartan!
3. Hur länge sitter Jonny i skolbussen varje dag?
4. Med vilka talar Jonny finska?
5. Av vem har Jonny lärt sig reparera mopeden och snöskotern?
6. Vilka intressen har Jonny?
7. Varför åker inte Jonny skridskor i Kihlangi?

Jag och min familj har ett hus där, så vi brukar åka ganska ofta till Thailand. När vi är där så är det mormor och morfar, som jag hälsar på och mina kamrater. Senast jag var i Thailand var i jul 2004. Det var då flodvågen, tsunamin, kom, men vi var inte i närheten av den, så vi klarade oss.

Folket är väldigt artigt och det är så klart väldigt varmt där. På sommaren är det ungefär 25-34 grader varmt och på hösten när det är den kallaste tiden på året, kan det var 20-25 grader på dagen och på kvällen kan det sjunka till 16 grader. Vintern är den bästa tiden att resa till Thailand, för det är lagom varmt då. På våren, då är det varmt, för det är varmaste tiden. På dagen, i solen kan det bli upp till 41 grader varmt men snittemperaturen är 36 grader.

Djurlivet är ganska litet i Thailand. Det är mest i norra Thailand som det finns gott om djur. Thailand är nästan lika stort som Sverige till ytan, men det är folkmängden som är skillnaden. I Thailand är det 64 miljoner invånare, medan det i Sverige är 9 miljoner. Thailands huvudstad är Bangkok med 10 miljoner invånare. Luften är inte så ren där, för det finns så många fabriker och många bilar som släpper ut mycket avgaser.

Som ni vet är Thailand ett buddhistiskt land. På morgonen går munkarna runt för att få mat. När människorna i Thailand ger mat till munkarna betyder det att de får tur i framtiden.

Förr i tiden Sverige hade man inte tv, så man berättade spökhistorier, men i Thailand tror man på spöken. Man kan inte skoja om spöken, för de tar på allvar om man skojar om spöken. En gång i veckan mediterar munkarna så att anden kommer fri för att besöka sina nära och kära. Skojar man med dem och säger att det inte finns spöken så blir man mindre omtyckt av munkarna.

Efter det sätter man på sig sin skoluniform och sedan väntar man på skolbussen.

När eleverna ska äta så måste de betala för maten. När skoldagen är slut så ber man och tackar lärarna för dagen. I min by går det 3000 elever och det bor 5000 personer i byn, som heter Hua tomb nop.

I Aapua finns ett vindkraftpark med 7 ”vindsnurror” uppe på Aapuavaara. Där blåser alltid så mycket att man får elekricitet till flera byar. På vårvintern 06 invigdes krafteverken av Sveriges miljöminister Lena Sommestad.

Om gamla tider

Läkedom

Förr i tiden tog man hornen från en ko eller tjur och läkte med dem. Det fanns sådana som kallades ”koppare”, som kunde hela. Han stack hål på det sjuka stället och sög sedan blod därifrån med hornet. Sedan blev man frisk. Förr i tiden fanns också andra sätt att läka.

Skolan

Skolan började förr i tiden med morgonbön. Man måste lära sig psalmerna utantill. Man sjöng och bad ”Fader vår” och först efter välsignelsen kunde man börja arbeta.

1. Vilka kommuner hör till Tornedalen?
2. Det finns en sk. bifurkation i Tornedalen, Tärendö älv. Vad är en bifurkation och finns det fler sådana i världen?
3. Rikard skriver att gränsen mellan Sverige och Finland är världens fredligaste. När har det sist varit krig i området? Vilka länder krigade mot varandra? Vad innebar freden för människorna här?
4. Midnattssolen är en företeelse på somrarna i norr. När är dagen längst under året och när är natten längst?
5. Vilka djur vet du på meänkieli, finska eller kvänska?
6. Vilka sjukdomar känner du till? Berätta något om dem.
7. Här följer texten till en sång om ”Kopparen”. Den berättar just om läkekonst med hjälp av horn, som Rikard berättar om i sin text. Texten är inte översatt till svenska.

Linnea Nylund er født i 1950. Bente Imerslund intervjuet henne i Alta 13.04.2007, under seminaret hvor Kvensk Språkråd ble dannet.

Del 1. Om meänkieli ~ tornedalsfinsk.

Del 2. Om boka Mummon kissa (Bestemors katt)