Om finskbeslektede folk, språk og kulturer i Norge,Sverige og Russland.
Se hvor språkene snakkes!
Finsk i Norge, Sverige og Russland • Kvensk i Norge
Meänkieli ~ tornedalsfinsk i Sverige
Karelsk og vepsisk i Russland
Les hvor språkene snakkes.
 
Lytt til innledningen suomeksi norsk

Frida Uusitalo (2018) • Frida Uusitalo (2004) • Camilla TillbergJonny SoutukorvaDon Susat Rikard WanhataloLinnea NylundPajala-karta

suomeksi
  Tekstene er oversatt til svensk av Linnea Nylund

Frida Uusitalo
Intervjuet av Bente Imerslund i mai 2018

– Da jeg møtte deg i 2004, gikk du i siste klasse på gymnaset og var en ivrig finskelev, du kunne også mye meänkieli. Nå er du småbarnmamma. Hva har skjedd med disse språkene på alle de årene?
– De har vært en god ballast, for jeg har jobbet i eldreomsorgen. Om man snakker de gamles språk, er det selvfølgelig lettere å få kontakten med dem.
– Det husker jeg du sa allerede da du gikk på gymnaset og jobbet litt på aldershjemmet.
– Javisst. Nå arbeider jeg med barn i førskolen. Pajala er en forvaltningskommune med å anvende meänkieli og finsk, så det kjennes fint å kunne disse språkene, i alle fall noen ord og begrep.

DSC 0090 Frida Uusitalo– Hvilket språk snakker du med din mamma?
– Det blir svensk.
– Og dine mann?
– Også svensk.
– Hva med barna?
– Ha, ha! Svensk!
– Vil du føre meänkieli videre til dine barn?
– Da de ble født, var min visjon å gjøre det. Jeg snakket med mine foreldre om at vi skulle forsøke å føre språket videre. Men det ble ikke helt naturlig, fordi vi ikke snakker det med hverandre. Via førskolen har barna likevel lært seg mye meänkieli.

Når jeg besøker min mommo på eldrehjemmet her i Pajala, prater jeg meänkieli med henne. Der får også mine barn lært seg noen ord og fraser, som for eksempel Panemme kahvin päälle, kuinka sie jaksat? (Nå setter vi på kaffen. Hvordan har du det?) Dette blir helt naturlig for barna. Mommo er fra Muonio i Finland. Det er altså mest hos henne jeg bruker språket. 

– Hva med barnehagen?
– Der har vi hver dag situasjoner med for eksempel påkledning og mat. Enkelte ord er naturlig å bruke med barna, som maitoa, vettä, lakki päähän (melk, vann, lua på hodet) og slikt. Det gjelder selvfølgelig også når vi synger.
– Har du noe forhold til Tornedalsteateret?
– Noen ganger har jeg vært med barna og tittet på barneteater.

Har meänkieli noen framtid?

– Hva tenker du som ung tobarnsmamma om meänkielis framtid her i Tornedalen?
– Det var et godt spørsmål ... Jeg vet jo at jeg selv er en del av det, og om jeg vil at språket skal føres videre, da må jeg selv også ta mer tak i det. Nå er det mest eldre mennesker som bruker språket. På butikken kan man høre det. For barna må vi foreldre, barnehagene og skolene ta et ansvar om språket skal føres videre. Det må bli en sammenheng.
– Er dette noe folk er opptatt av?
– Nei, egentlig ikke.

– Snakker din mamma meänkieli med dine barn?
– Som regel snakker de svensk sammen. Om det er noe mamma og jeg skal ta fort og som barna ikke skal høre, da tar hun og jeg det på meänkieli.
– Hvem i din egen generasjon snakker du meänkieli med?
– Med noen av barndomskameratene fra Muodoslompolo og med min storebror. Det er gjerne om vi skal ha det litt morsomt og tøyse med noe. Her i Pajala kjennes det som om jeg kommer nærmere folk om jeg sier noe på finsk eller meänkieli. Det gjelder helst eldre folk.

 

 

Frida Uusitalo Elev ved Centralskolan
Intervjuet av Bente Imerslund i september 2004
Pajala karta

Är det långt till Muodoslompolo?
- Vänta nu, det är 11 mil, alltså 110 km. Förra året åkte jag ofta dit, men i år blir det inte så ofta, eftersom jag spelar innebandy. Det finns mycket att göra här i Pajala. Jag är med i innebandylaget. Vi spelar i division II. Nästa lördag ska vi åka till Kiruna och spela match. Få se hur det går.
- Vilket är ditt modersmål?
- Från det jag var liten har jag alltid talat finska med farmor och mormor. Min mamma och pappa pratar meänkieli sinsemellan, men inte med barnen. Jag har ju en bror. Vi talar aldrig finska med varann utan bara svenska. När jag gick skola i Muodoslompolo läste jag bara finska ett halvår för jag tyckte inte så mycket om det då. Sedan i höstas har jag börjat läsa finska här i Pajala. Nu vill jag lära mig ”riktig” finska.
- Skriver du finska eller meänkieli?
- Jag har inte skrivit så mycket, men jag tror att det är meänkieli. Ibland blir det något ord på finska. Muodoslompolo ligger nära Muonio och där talar man finska med dem.
- Vilket är din pappas modersmål?
- Nå, det är meänkieli. Min farmor är från finska Kätkäsuando. Hon hette Göta Alatalo, men sedan gifte hon sig med Eero Uusitalo och flyttade till Muodoslompolo. De fick sex barn. Den yngste är min pappa.

Frida og Camilla Svara på frågorna!

Var ligger Muodoslompolo? Sök på kartan.
Var ligger Kätkäsuvanto? Sök på kartan.
Vad hette Fridas farmor som ogift?
Vad hette Fridas mormor som ogift?
Vilken idrott sysslar Frida med?
Vilket språk talar Frida med sin bror?
Vad arbetade Frida med förra sommaren?
Vad tycker hon om det jobbet?

Frida Uusitalo (til venstre) og Camilla Tillberg i Tornedalsrummet på Centralskolan. Foto: Bente Imerslund, september 2004.

- Nå, din mammas släkt?
- Min mormor är Hanna Alaniemi. Hon kommer från Muonio och gifte sig med Uno Tjäder. Morfar Uno är död, men mormor bor fortfarande i Muodoslompolo.
- I vilken klass går du nu?
- Jag går samhällsvetenskapligt program. Jag vet inte vad det heter på finska. Jag går sista året.
- Vilka andra fritidsintressen har du förutom innebandy?
- Jag tycker mycket om skridskoåkning.
- Har du jobbat någonting?
- I somras arbetade jag tre veckor på ålderdomshemmet. Jag talade meänkieli där med gamlingarna. Vi sjöng ”Kotkas ros”, ” Minns du Emma?” och andra gamla sånger som gamlingarna tycker om. Sedan pratade vi om hur det var förr i tiden, när de var unga.
- Hur fick du det här jobbet?
- Först sökte jag arbete i kommunen inom barnomsorgen, men jag fick inte det jobbet. Så jag tog jobbet med gamlingarna och det var jättekul!

- Kan du i framtiden ha nytta av att kunna meänkieli?
- Det är ju alltid bra att kunna språk, när man söker arbete.


Camilla Tillberg Elev ved Centralskolan
Jag är född år 1986. Jag har tre bröder. Jag bor i Kainulasjärvi. Dit är det 70 km. Jag åker buss varje dag. Varje dag sitter jag tre timmar i bussen. De första sex åren gick jag skola i Kainulasjärvi. Sedan var jag tre år i Tärendö skola och nu går jag sista året här i Pajala.

- Vilket språk talar ni hemma?
- Mamma och pappa talar meänkieli och det gör också farmor. Ibland talar jag också meänkieli med dem, men mest svenska. Två år har jag läst finska i skolan. Mamma är född Niemi.
- Vad gör du på fritiden?
- Jag har spelat basket. Jag har varit med i basketlaget, men nu tränar jag bara.
- Har du haft nytta av finska språket?
- Javisst, jag har arbetat ett par somrar inom hemtjänsten. Då pratade jag finska med gamlingarna. En del gamlingar talar dålig svenska.

Svara på frågorna med hjälp av texten!

Hur många är barnen i Camillas familj?
Hur länge tar resan från Kainulasjärvi till Pajala?
Var gick Camilla först i skolan?
Var gick hon därefter?
Vilket är Camillas främsta språk?
Vilken idrott sysslar Camilla med?
I vilket arbete har Camilla fått använda finska?

 
Jonny Soutukorva Elev ved Centralskolan
Jonny Soutukorva, du har ett vackert efternamn. Vad betyder Soutukorva?
- Det är ett strömt ställe i ån.
- Jaså, och jag som trodde att soutukorva är det som håller årorna på plats i en träbåt. Alltså årtullar.
- Kanske det är det också, men hemma har jag bara hört om strömstället i ån.
- Berätta lite om dig själv!
- Jag är 16 år. Mamma heter Elli och pappa heter Folke. Mamma är bördig från Finland. Vi bor i Kihlangi, dit det är 55 km och resan tar en timme. Jag åker buss varje dag till skolan. Det här är första året som jag läser finska i skolan. Hemma pratar jag finska med mamma. Mormor bor alldeles bredvid och med henne pratar jag också finska. Morfar dog innan jag föddes.
- Läser du finska eller meänkieli i skolan?
- Finska, men det är inte så stor skillnad. Jag talar båda språken.
- Vad gör du på fritiden?
- Jag har en egen moped och på vintern kör jag snöskoter. Jag köpte skoter förra året. Det är en Yamaha. Jag skruvar ofta. Min bror har lärt mig skruva. Annars gör jag läxor och ser på TV.

- Vilket språk pratar ni med kompisarna?
- Svenska, En del kan finska, men alla pratar svenska.
- Vilka andra intressen har du?
- På vintern åker jag skidor. I skolan åker jag skridskor, men hemma har vi inte någon skridskobana.
- Kommer du att ha nytta av meänkieli i arbetslivet?
- Det vet jag inte, det får man se. Det beror på var man söker jobb.

Svara på frågorna!

  1. Vad betyder ”soutukorva”?
  2. Var ligger Kihlangi? Sök på kartan!
  3. Hur länge sitter Jonny i skolbussen varje dag?
  4. Med vilka talar Jonny finska?
  5. Av vem har Jonny lärt sig reparera mopeden och snöskotern?
  6. Vilka intressen har Jonny?
  7. Varför åker inte Jonny skridskor i Kihlangi?

 

Jonny Soutukorva
 
 
 
 
 
 

Don Susat
Don Susat Mitt namn är Don. Jag är 14 år, men fyller 15 i november. Jag är född i Thailand, men kom till Sverige när jag var 3 år gammal. Nu bor jag med min mamma, pappa och min bror Henrik. Mina släktingar bor kvar i Thailand.

Jag och min familj har ett hus där, så vi brukar åka ganska ofta till Thailand. När vi är där så är det mormor och morfar, som jag hälsar på och mina kamrater. Senast jag var i Thailand var i jul 2004. Det var då flodvågen, tsunamin, kom, men vi var inte i närheten av den, så vi klarade oss.

Mitt stora intresse är fotboll. Jag spelar i Pajala IF:s division 5 lag och i Norrbottens länslag. Jag har spelat sen jag var 10 år. Fotboll får mig att koppla av och jag tycker att det är så kul att spela fotboll. Nu går det väldigt bra för mig. Min dröm är att skaffa familj och bli en duktig fotbollsspelare, som representerar Sverige i VM.
Thailand är mitt hemland och det är ett väldigt fint land.

Folket är väldigt artigt och det är så klart väldigt varmt där. På sommaren är det ungefär 25-34 grader varmt och på hösten när det är den kallaste tiden på året, kan det var 20-25 grader på dagen och på kvällen kan det sjunka till 16 grader. Vintern är den bästa tiden att resa till Thailand, för det är lagom varmt då. På våren, då är det varmt, för det är varmaste tiden. På dagen, i solen kan det bli upp till 41 grader varmt men snittemperaturen är 36 grader.

Djurlivet är ganska litet i Thailand. Det är mest i norra Thailand som det finns gott om djur. Thailand är nästan lika stort som Sverige till ytan, men det är folkmängden som är skillnaden. I Thailand är det 64 miljoner invånare, medan det i Sverige är 9 miljoner. Thailands huvudstad är Bangkok med 10 miljoner invånare. Luften är inte så ren där, för det finns så många fabriker och många bilar som släpper ut mycket avgaser.

Som ni vet är Thailand ett buddhistiskt land. På morgonen går munkarna runt för att få mat. När människorna i Thailand ger mat till munkarna betyder det att de får tur i framtiden.

Förr i tiden Sverige hade man inte tv, så man berättade spökhistorier, men i Thailand tror man på spöken. Man kan inte skoja om spöken, för de tar på allvar om man skojar om spöken. En gång i veckan mediterar munkarna så att anden kommer fri för att besöka sina nära och kära. Skojar man med dem och säger att det inte finns spöken så blir man mindre omtyckt av munkarna.

När man jämför skolorna mellan Sverige och Thailand ser man att det är stor skillnad. I Sverige kan man ha vardagskläder, men i Thailand måste man ha skoluniform. Eleverna i Thailand lär sig många olika ämnen och det gör Sveriges elever också så där är länderna ganska lika. Men skolorna i Thailand har kvar sina stränga krav på eleverna. T.ex. om man inte gör läxorna så kan man få en smäll på kinden.
Jag ska berätta om en vanlig skoldag. På morgonen hjälper man till med att laga mat, för i Thailand äter man inte fil med flingor. Man äter lunch som frukost t.ex. kyckling med ris.

Efter det sätter man på sig sin skoluniform och sedan väntar man på skolbussen.

När man kommer till skolan ställer sig alla elever på ett led och sjunger national- sången. Sedan ber man en bön. Skoldagen är från 8 på morgonen till 4 på kvällen.

När eleverna ska äta så måste de betala för maten. När skoldagen är slut så ber man och tackar lärarna för dagen. I min by går det 3000 elever och det bor 5000 personer i byn, som heter Hua tomb nop.


Rikard Wanhatalo
Rikard Wanhatalo
Mitt namn är Rikard och jag bor i en by, som heter Aapua. Aapua ligger i Tornedalen två mil från svensk-finska gränsen. Den gränsen sägs vara världens fredligaste gräns. Kommunen heter Övertorneå och finns i Norrbottens län. Här kan man njuta av midnattssolen, brinnande höstfärger, norrsken på vintern eller vårsolen på den glittrande snön. I Aapua kan man välja aktivitet efter väder och årstid.
Jag bor i ett hus på ett berg, som kallas Ylivaara. Vi har tre hästar, en kanin, sju hundar, sexton möss och fem getter.

I Aapua finns ett vindkraftpark med 7 ”vindsnurror” uppe på Aapuavaara. Där blåser alltid så mycket att man får elekricitet till flera byar. På vårvintern 06 invigdes krafteverken av Sveriges miljöminister Lena Sommestad.

Om gamla tider

Läkedom

Förr i tiden tog man hornen från en ko eller tjur och läkte med dem. Det fanns sådana som kallades ”koppare”, som kunde hela. Han stack hål på det sjuka stället och sög sedan blod därifrån med hornet. Sedan blev man frisk. Förr i tiden fanns också andra sätt att läka.

T.ex. om någon hade en vårta så kastade man salt i brunnen och vårtan försvann.

Skolan

Skolan började förr i tiden med morgonbön. Man måste lära sig psalmerna utantill. Man sjöng och bad ”Fader vår” och först efter välsignelsen kunde man börja arbeta.

UPPGIFTER
  1. Vilka kommuner hör till Tornedalen?
  2. Det finns en sk. bifurkation i Tornedalen, Tärendö älv. Vad är en bifurkation och finns det fler sådana i världen?
  3. Rikard skriver att gränsen mellan Sverige och Finland är världens fredligaste. När har det sist varit krig i området? Vilka länder krigade mot varandra? Vad innebar freden för människorna här?
  4. Midnattssolen är en företeelse på somrarna i norr. När är dagen längst under året och när är natten längst?
  5. Vilka djur vet du på meänkieli, finska eller kvänska?
  6. Vilka sjukdomar känner du till? Berätta något om dem.
  7. Här följer texten till en sång om ”Kopparen”. Den berättar just om läkekonst med hjälp av horn, som Rikard berättar om i sin text. Texten är inte översatt till svenska.

Linnea Nylund

Linnea Nylund er født i 1950. Bente Imerslund intervjuet henne i Alta 13.04.2007, under seminaret hvor Kvensk Språkråd ble dannet.

Om meänkieli
Del 1. Om meänkieli ~ tornedalsfinsk.

Om boka Mummon kissa
Del 2. Om boka Mummon kissa (Bestemors katt)

 

Linnea Nylund
Foto: Ruijan Kaiku. Liisa Koivulehto
Pajala-karta
Kart
Nettredaktor og vevskredder: Bente Imerslund, web (at) finsk.no eller benteime (at) online.no