Om finskbeslektede folk, språk og kulturer i Norge,Sverige og Russland.
Se hvor språkene snakkes!
Finsk i Norge, Sverige og Russland • Kvensk i Norge
Meänkieli ~ tornedalsfinsk i Sverige
Karelsk og vepsisk i Russland
Les hvor språkene snakkes.
 
Lytt til innledningen suomeksi norsk
En hemsida på och om meänkieli
Mona Mörtlund
En eldsjäls arbete
 
 

Om Astrid Kruukkas arbete med meänkieli

Det var när fritidspedagogen Astrid Kruukka gick en projektledarutbildning som hon kom på idén att snickra ihop en projektansökan om att få arbeta med meänkieli i Pajala kommuns förskolor, skolor och fritidshem. Hon ville inspirera personalen till ett ökat användande av språket. Kommunen beviljade medel till ett tre månader långt projekt, som sedan förlängdes och varade i sammanlagt fyra och ett halvt år. Medel till projektet har man tagit från de statliga minoritetspengar som kommunen får.

- Personalen fick anmäla sitt intresse för att jag skulle arbeta med dem och deras barngrupper. Trettio grupper visade sig vara intresserade. Det kändes viktigt att inspirera personalen till att göra eget material, att visa att det inte är så svårt. För det var det många ojade sig över i början, att det skulle vara så svårt att arbeta med det här. En modell att arbeta efter är att utgå från gamla ramsor och skriva nya texter till dem. På förskolan i Junosuando har man t ex skrivit en ny text till den kända Hevonen-häst- ramsan. Och så kan man sätta nya poppiga melodier till gamla ramsor. Det gillar barnen!

Astrid Kruukka

Nytt projekt

De första månadernas arbete visade sig vara lyckosamt och kommunen beslöt sig för att starta ett nytt projekt: Meänkieli aktionforskning som innebar att Astrid skulle intensifiera tvåspråkighetsarbetet i två av kommunens förskolor. Målsättningen vara att hitta metoder för att nå en aktiv tvåspråkighet hos barnen. Villkoret för att vara med i projektet var att all personal och alla föräldrar var positiva till arbetet.

Hösten 2003 började Astrid att arbeta dels med barn och personal i en förskola i Korpilombolo och dels med en förskola i Pajala. Som expert och konsult knöts också docenten Leena Huss från Centrum för multietnisk forskning i Uppsala till projektet. Hon medverkade i ett välbesökt möte med föräldrarna och berättade bl a hur man arbetade med flerspråkighet på olika håll i världen och om hennes erfarenheter av liknande arbete med samiska grupper.

I slutrapporten över projektet kan man i enkätsvar från föräldrarna läsa att många tycker att resultatet blivit bättre än de förväntat. Barnen använder enstaka ord i sin lek hemma och de ramsar och sjunger ofta på meänkieli. Det märks också hemma att de i förskolan t ex använt meänkieli vid matbordet, de är hemma med uttryck som ”lähätä tänne” (”skicka hit”)

- Något som varit mycket uppskattat bland både barn och föräldrar är den pärm som varje barn haft där vi samlat de ramsor och sånger vi använt. Varje gång vi lärt barnen en ramsa eller sång så har något av barnen fått illustrera den, vi har gjort färgkopior till alla och lagt in det i pärmarna. Det ska vara fint, det har varit viktigt. Det förmedlar en känsla av att det här är värdefullt.

Positivt med tvåspråkighet

Astrid känner att man skulle ha kunnat jobba ännu mer för att barnen ska bli aktivt tvåspråkiga. I början tänkte hon att hon bara skulle använda meänkieli, men sedan fick hon övergå till att prata så mycket som möjligt. Det kändes som att tiden ännu inte var mogen för att enbart använda meänkieli.

- Men man kan göra så mycket annat än att ha s k språkbad och språkbon, där barnen helt ska omges av språket. Man kan bestämma sig för att använda språket bestämda dagar eller vid bestämda situationer som t ex vid matbordet eller vid påklädningen. Det jag ändå känner är viktigast är att man förmedlar en känsla av att det är positivt med tvåspråkighet. Och det tycker jag vi har uppnått. Intresset för att använda meänkieli har ökat hos både personalen och föräldrarna och det räcker i alla fall en bit på vägen. Och hos barnen är den positiva inställningen naturlig och självklar. Barn tycker om att lära sig flera språk!

- Många föräldrar har sagt att de gärna vill ha råd och tips på hur man ska jobba, men det visar sig i ändå i enkätsvaren att de inte använt språket så mycket hemma som det var tänkt.

Men jag känner ändå att föräldrarna verkligen vill att barnen ska få ta del av språket, att de inte ska behöva känna sig utanför. Man tycker också det är viktigt att barnen ska kunna kommunicera med mor- och farföräldrar som kanske bara använder meänkieli eller finska. En del som använder riksfinska hemma säger också att de ser användandet av meänkieli som en väg till riksfinskan.

Många föräldrar har också undrat över vad som händer i skolan sen, om arbetet fortsätter. Det tror inte Astrid att man behöver oroa sig så mycket för. Man arbetar med språket i alla kommunens skolor i större eller mindre utsträckning eftersom Pajala kommun har fattat ett beslut att 80 % av eleverna ska kunna kommunicera muntligt och skriftligt på det egna minoritetsspråket efter genomgången grundskola.

Kommunen har också bestämt sig för att satsa på läromedelsproduktion. Tre personer delar på en tjänst där uppgiften är att under ett år få fram läromedel i meänkieli för årsk 4-9.

Besökte Pyssyjoki/Börselv

- Vi måste vara många som jobbar med det här, jag har kunnat känna mig ensam ibland. Därför är det också så viktigt att träffa andra som arbetar med samma saker. Tillsammans med den personal som medverkade i projektet Meänkieli aktionsforskning åkte jag till Norge våren 2005 och besökte bl a en förskola i Pyssyjoki/Börselv. Det var så roligt att se hur de arbetade där med det kvänska språket, t ex så hade de flerspråkiga texter överallt i förskolan. Ovanför matbordet fanns bilder och texter som anknöt till matsituationen som tallrik, brödkorg, glas. Och eftersom där också talas samiska så var texterna trespråkiga. Sen var det så härligt att se deras engagemang och att språket användes i så många fora, t ex när de besökte ålderdomshemmet, vilket de gjorde regelbundet, och när en bondmora kom och hälsade på i förskolan. Det anordnades också kvänska allsångskvällar i byn en gång i veckan. Och personalen på förskolorna uppmuntrade folk i den lokala affären att använda kvänska med barnen.

Även om projektet Meänkieli aktionsforskning nu är avslutat så fortsätter arbetet med språket för eldsjälen Astrid Kruukka.

- För mig har det alltid känts som en naturlig del av livet att använda meänkieli. Det har heller aldrig känts som en uppoffring att använda det i mitt arbete som fritidpedagog utan det har varit självklart. Jag hoppas att jag kan ge de barn jag arbetar med en positiv inställning till språket och att jag kan bidra till att stärka deras självkänsla. Det är det viktigaste.

Junosuando förskolas nya variant på den gamla Hevonen-häst-ramsan:
Lohi-lax
Saksi-sax
Harri-harr
Hako-barr
Ahven-abborre
Orava-ekorre
Hauki-gädda
Paistaa-grädda
Siika-sik
Lahti-vik

Ramsan plus mycket annat hittar du på meänkieli-hemsidan

modersmal.skolutveckling.se/meankieli

En hemsida på och om meänkieli

År 2002 blev Pajala kommun ombedda att också ansvara för en hemsida på och om meänkieli. Huvudman för hemsidan, vars huvudsida heter Tema Modersmål, är det statliga Myndigheten för skolutveckling. Över 30 språkgrupper finns representerade på hemsidan. Astrid Kruukka blev tillsammans med läraren Anna-Lena Semberg ansvarig för meänkielisidan.

På hemsidan finns tips och idéer på hur man kan arbeta med språket i förskolan och skolan. Där finns sångtexter, ramsor, lekar och sagor. Det finns också sidor som riktar sig direkt till eleverna med t ex spel och korsord och eleverna kan också sätta in egna alster som t ex dikter på meänkieli. Hemsidan innehåller också information om radio- och tv-program på meänkieli, litteraturtips och tips på meänkielikurser.

- Vi har fått höra att det är en ofantligt rik sida och det är vi förstås glada över att folk tycker!

Att kommunen tog på sig ansvaret för hemsidan innebar också att man åtog sig att anordna meänkielikonferenser. Tre konferenser har man ordnat hittills, med föreläsningar, workshops, diskussioner och utställningar.

Ett hinder i arbetet med meänkieli är att personalen många gånger inte är så säkra på språket, menar Astrid. Därför, säger hon, är det väldigt bra att kommunen bekostat en 5 poängs kurs i meänkieli för kommunens pedagoger. Fyrtio personer har deltagit i kursen, som Umeå universitet ansvarat för.

Nettredaktor og vevskredder: Bente Imerslund, web (at) finsk.no eller benteime (at) online.no